Hoppa till huvudinnehåll
Sjuksköterska visar anställd i hemstjänsten hur man använder munskydd.

Fler åtgärder för att skydda riskgrupper

Folkhälsomyndigheten och Region Stockholm har tydliggjort smittförebyggande åtgärder för riskgrupper inom vård och omsorg. Med anledning av detta har Tiohundra beslutat att från den 18 maj ytterligare förstärka användandet av skyddsutrustning.

Tiohundra har varit noga med att hela tiden följa myndigheternas rekommendationer, och vi har säkerställt tillgången av skyddsutrustning efter behov. Antalet smittade inom Tiohundras omsorgsverksamheter har också varit mycket lågt.

– Med anledning av Folkhälsomyndighetens rapport, om att ytterligare smittförebyggande åtgärder kan vidtas även om evidens saknas, har vi inom Tiohundra beslutat att vidta ytterligare åtgärder för att minska risken för smittspridning från personal till personer i riskgrupp för covid-19, säger Susanne Bergenbrant Glas, chefläkare i Tiohunra.

Hon tillägger:

– Men viktigt är att en rad andra förebyggande åtgärder genomförs i första hand, till exempel att personalen har kunskap om och följer basala hygienrutiner. Det finns en hel lista på åtgärder som vi ska följa.

Ytterligare åtgärder vid kontakt med riskgrupp

Personal i omsorgen kommer att bära kirurgiskt munskydd (IIR) när fysisk distans inte är möjlig att uppnå, till exempel vid personlig hygien. Personal inom primärvården, sjukhuset och psykiatrin kommer att använda heltäckande visir när fysisk distans inte kan hållas till personer i riskgrupp.

Anledningen till att engångsmunskydd ska användas i omsorgen är att de är lättare att bära med sig och enklare att slänga. Ett visir behöver göras rent med desinfektionssprit, något som kan vara svårt för till exempel personal i hemtjänsten. Munskydd eller heltäckande visir är likvärdigt. För att säkerställa att all personal har nödvändig kunskap om skyddsutrustningen genomförs utbildningsinsatser.

Liksom tidigare gäller att personal som har sjukdomssymtom inte ska gå till jobbet.  

Fakta/Riskgrupper för covid-19

  • Ålder 70 år och däröver.
  • Aktiv cancersjukdom.
  • Pågående eller nyligen avslutad behandling för cancersjukdom (ej hormonell).
  • Samtidig förekomst av mer än en av diagnoserna hjärt-kärlsjukdom: kärlkramp, hjärtsvikt, stroke, hypertoni, diabetes med komplikationer, kronisk njursjukdom/njursvikt, kronisk lungsjukdom (annan än astma) eller kronisk leversjukdom.
  • Fetma (BMI 40 och däröver).
  • Neuromuskulär sjukdom (ex. Parkinson, MS, ALS) som påverkar andningen.
  • Intellektuell funktionsnedsättning och rörelsenedsättning (flerfunktionsnedsättning).
  • Nedsatt immunförsvar.


Källa: Socialstyrelsen och Susanne Bergenbrant Glas, chefläkare i Tiohundra.

Senast uppdaterad
2020-05-19