Hoppa till innehåll

Magnetresonanstomografi (MR, MRT, MRI)

MRT-säkerhet - kontraindikationer

En kontraindikation är pacemaker. Om patienten har nervstimulator, insulinpump, cytostatikapump eller dylik apparatur måste dessa kopplas bort innan eventuell MRT kan göras. Andra observandum är metallclips inopererade i hjärnan eller hjärtat. För hjärnor beställer vi alltid operationsberättelse för att se om clipset är godkänt för MRT. För hjärtat är vanlig stent eller bypass normalt sett inget hinder, men för vissa andra typer av hjärtoperationer måste operationsberättelsen godkännas. Det är bra om dessa saker skrivs på remissen så vi i förväg kan beställa operationsberättelser när det behövs.

Patienter med cochleaimplantat kan köras om implantatet är godkänt för MRT, men rekommendationen är att inte köra om frågeställningen inte är allvarlig. Patientens temperatur höjs inne i kameran och därför bör inte patienter med feber över 38 grader undersökas. Görs bedömningen att det skall köras är febernedsättande före- och efter undersökningen att rekommendera.

Varje patient som ska göra en MRT-undersökning måste besvara ett frågeformulär skriftligt. Frågeformuläret får patienten med kallelsen.

Förberedelser

  • Vi behöver veta om patienten har anlag för klaustrofobi innan patienten kommer till oss. Om så är fallet har vi möjlighet att ge lugnande läkemedel (Stesolid).
  • Vid bukundersökningar ska patienten vara fastande fyra timmar innan undersökning. Vid prostata, rektum och anala undersökningar ska patienten ta ett Klyx före undersökningen.
  • Vid en del undersökningar ges kontrastmedel intravenöst, Dotarem 279,3 mg/ml eller Multi Hance 334 mg/ml. Vid en del ledundersökningar ges Magnevist 1,88 mg/ml intraartikulärt. Därför behövs enligt fastställda rutiner P-kreatinin som inte får vara äldre än tre månader.

Allmänt

Magnetkamera kan användas för att ta bilder av nästan alla organ i kroppen. Vi gör undersökningar på:

  • Hjärnan (hjärntumör, MS, epilepsi, stroke, hjärninflammation, sjukdomar i ögon och öron etc)
  • Ryggen (diskbråck, tumör, skador på ryggmärgen, MS etc)
  • Leder (meniskskada, senskada, tumör, inflammation, muskelbristning, benmärgen etc)
  • Buken (tumörer och förändringar i livmoder, äggstockar, prostata, lever, gallvägar, pankreas, njurar, binjurar, tunntarm, rektum, analen etc)
  • Bäcken
  • Blodkärl

Vi gör inte MRT-undersökning av hjärta, thorax och bröst (MRT-mammografi) i Norrtälje.

Undersökningen i sig är smärtfri men en del patienter tycker det är obehagligt att ligga stilla så länge i det ganska trånga undersökningsutrymmet. Därför är det bra om patienten tar sina vanliga mediciner och är smärtlindrad.

Så går undersökningen till

Patienten ligger på en brits som förs in i en s k magnettunnel, 60 cm i diameter och 1,4 m lång. Det organ som skall undersökas centreras mitt i tunneln och de spolar (antenner) som ska användas vid undersökningen kopplas på.

Patienten måste ligga helt stilla när bilderna tas, minsta rörelse skapar artefakter i bilden. En bildserie tar mellan några sekunder upp till tio minuter. Bilder tas oftast i tre plan: coronalt, transversellt och sagittalt.

Ett ”högt”, mekaniskt, knackande ljud hörs från apparaten när bilderna tas. Patienten och eventuell medföljare får hörlurar/hörselskydd på sig. I hörlurarna kan patienten lyssna till musik samt höra och kommunicera med personalen som utför undersökningen.

Undersökningstid

Undersökningen tar mellan 20 minuter och 1,5 timme beroende på vilken typ av undersökning det är.

MRT-teknik (en förenklad förklaring)

Människokroppen består till största delen av vatten som innehåller väteprotoner. Väteprotoner, magnetfältet och radiovågor skapar tillsammans de bilder som fås vid MRT-undersökningen.

När man ligger i magnetkameran så omges man av ett mycket kraftfullt magnetfält. Kroppens väteprotoner kommer då att rikta sig med eller emot magnetkamerans magnetfält och snurra med samma megahertzfrekvens som styrkan på magnetfältet. En radiofrekvens-puls (RF) slås på och de väteprotoner som snurrar med samma megahertz som radio-frekvensen svarar på signalen. Varje gång RF-pulsen slås av återgår väteprotonerna till sitt ursprungliga läge samtidigt som de avger energi i form av radiovågor. Dessa fångas upp av en mottagarspole och läses av i en Fouriertransformator för att omvandlas till en digital bild.

Det finns ingen joniserande strålning i en magnetkamera. Beteckningen magnetröntgen existerar alltså inte.

Eftervård

Vid administration av vissa läkemedel (Stesolid och Primperan) bör patienten inte köra bil på 24 timmar efter administrationen.

Vid frågor kontakta röntgenavdelningen på telefon 08-123 261 58.

Senast uppdaterad
2022-05-12